Wira är över...

...och nu kan sommaren äntligen börja! Har dock ingen mer semester, så någon längre ledighet får jag inte denna sommar. Jag lovade en liten sammanställning över wira-tiden, så här kommer den.

Årets wira-säsong var den bästa på länge! Vår regissör börjar bli riktigt varm i kläderna och jag tyckte han fick med alla på och bakom scen på ett ypperligt sätt, och det känns som om hans energi och positivitet har smittat av sig till alla runt spelen, vilket gör att stämningen i år var den bästa på länge. En eloge till honom för det!

Första veckan som vi repade hade vi inte hästarna uppe, vilket gjorde det rätt onödigt för oss hästfolk att vara där. Glen har varit halt veckan innan, men denna vecka kunde vi börja sätta igång henne igen, så det blev mycket prio av stallet istället för wira då. Det är väldigt intensivt för hästarna under de två wiraveckorna som de är med, så det kändes viktigt att snabbt få upp henne i bra kondition. Tack och lov är hon ingen häst som snabbt faller i kondition, troligen tack vare sina fullblodsgener.

Hästarna åkte upp under midsommarhelgen, alltid lika kul att se dem släppas en efter en i den stora hagen. De flesta är wira-veteraner vid det här laget och det är så roligt att se dem hälsa på varandra och genast hitta sin plats i gruppen. De känner garanterat igen varandra och det är numera sällan några problem med att släppa ihop alla hästarna tillsammans, trots att de är totalt 11 stycken!

Repetionsveckan med hästar gick bra. Glen var i år endast lakej-häst, det vill säga endast jag och Carro turas om att rida henne in på scen och det är endast en entré utöver applådtacket förståss, så det passade ganska bra. Jag märkte direkt att Glen visste vad hon skulle göra, men det var mycket runtomkring scenen som hon har glömt och som var väldigt läskiga, bla de stora högtalarna vid scenkanten. Vår sorti kom hon direkt ihåg vad den innebar; fullt sken ut, helst över en död patron! suck...

Genrepet gick mycket bra, likaså premiären och den efterföljande premiärfesten. På måndagen hade vi en spelfri kväll (tydligen standard att ha måndagar lediga i teatervärlden...), så vi hästtjejej bestämde att samla ihop alla som ville och göra reklam för spelen inne i Åkersberga. Det var väldigt lyckat! Vi sålde många lotter, där man kunde vinna biljetter till teatern, och samlade ihop nära 2 000 kronor tror jag! Jag vill tro att det var tack vare vårt promotande som det dagen efter nästan var helt fullsatt på läktarna på kvällen.


Jag och Alex som göra Wira-reklam i Åkersberga

Spelveckan gick mycket bra, så när som på en dag då allt under pjäsen gick fel; felsägningar, fel entréer, fel musikspel osvosv... Men eftersom resten av veckan gick bra, så tog väl det ut allt. Glen blev tyvärr sparkad i hagen under onsagdsnatten, rakt på revbenen, precis under sadeln där skänkeln ligger vid. Hon var rejält svullen och hade mycket ont, så hon fick vila resten av veckan, och jag och Carro kunde låna Glens fina dotter Riffi. Det var väldigt roligt, då hon är väldigt välriden och fin, men jag saknade Glen extremt mycket då hon har mer power och är enligt mig roligare att rida.

Hursom, spelkvällarna avslutades med utgångar, grillkvällar och annat skoj, så trots att jag tog semester denna vecka kändes som om jag hade ett fulltidsjobb! Det var nästan skönt att vara tillbaka på jobbet på måndagen, även om jag var rätt trött efter att ha kört hem hästar till klockan ett på natten på söndagen efter spelen.

Tack alla fina Wira-spelare för ett underbart Wiraår. Jag hoppas vi ses nästa år allihopa och att det kommer många fler besökare så att vi får fortsätta i flera år till!



Jag och Glen inne på scen

 
Patron och Smida liar


Applådtack

Till er som inte vet vad Wira Spelen är, gå in på hemsidan www.wiraspelen.se och se till att gå och titta nästa år!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0